Du vill välja ett så miljövänligt byggmaterial som möjligt. Vilken miljömärkning eller miljöbedömning är relevant?

Idag finns det en salig flora av miljöbedömningssystem för byggmaterial. Man skulle kunna önska sig ett enda gemensamt system. Men så fungerar det inte i en fri värld som bekant. “Vem som helst” kan skapa ett miljöbedömningssystem för att därefter försöka övertyga publiken om dess förträfflighet.

För trovärdighetens skull bör systemet vara icke vinstdrivande samt basera sig på vetenskaplig fakta. Systemen vi beskriver nedan skiljer sig i vilka egenskaper man bedömer, gränsnivåer samt hur man viktar betydelsen av dessa.

De två viktigaste miljöbedömningarna för armering och betongkomplement: EPD och Basta.

EPD – deklarerar CO2e-emissioner

En EPD (environmental product declaration) är egentligen inte en miljöbedömning. Det är en torr och konkret innehållsdeklaration (miljövarudeklaration) av byggmaterialets miljöpåverkan under en livscykel (LCA). När man granskar en EPD är man oftast intresserad av mängden växthusgasutsläpp (koldioxid, metan m.m.) vid tillverkning, användning och skrotning/återvinning av byggmaterialet. Själva bedömningen av materialet – om det är bra nog – står du för själv (eller dikteras av byggprojektets eventuella klimatmål eller klimatlagen). En EPD verifieras av tredje part.

Varför är en EPD viktig?
Det har med den globala uppvärmningen och växthuseffekten att göra. I och med Paris-avtalet 2015  kom världens nationer överens om att minska på utsläppen av växthusgaser. Eftersom byggsektorn står för en femtedel av Sveriges koldioxidutsläpp, är det viktigt att välja byggmaterial med så låga CO2e-emissioner som möjligt.

Vem driver/äger EPD?
EPD International driver och förvaltar EPD-systemet. Det är ett dotterbolag till IVL (icke vinstdrivande forskningsinstitut som kontrolleras både av näringslivet som regeringen) och Byggföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg- och anläggningsföretag).

Basta – identifierar kemiskt hälsovådligt innehåll

BASTA bedömer det kemiska innehållet för att man ska kunna undvika byggmaterial som innehåller ämnen med farliga egenskaper. Informationen i systemet tredjepartsgranskas regelbundet.

Grunden för kriterierna är den europeiska kemikalielagstiftningen REACH och baseras på CLP-förordningen (EU:s genomförande av klassificering och märkning av kemikalier på uppdrag av FN), vilken är framtagen av den europeiska kemikaliemyndigheten ECHA. Myndigheten Kemikalieinspektionen har ett ansvar att lagstiftningen efterlevs i Sverige.

BASTA stöds av samhällsbyggnadssektorns stora aktörer och av myndigheter så som Trafikverket och tidigare nämnt Kemikalieinspektionen.

Varför är Basta viktigt?
Genom historien har vi sett hälsovådligt innehåll i byggmaterial som till exempel asbest och PCB. Dessa material orsakar än idag stora saneringskostnader. Använd informationen i Basta för att identifiera byggmaterial med hälsovådligt innehåll.

Vem driver/äger Basta?
BASTA är ett icke-vinstdrivande bolag och ägs av IVL Svenska Miljöinstitutet (icke vinstdrivande forskningsinstitut som kontrolleras både av näringslivet som regeringen) och Byggföretagen (bransch- och arbetsgivarorganisation för bygg- och anläggningsföretag).

Byggvarubedömningen – identifierar hälsovådligt material och sociala missförhållanden.

Byggvarubedömningen liknar Basta – dvs huvudfokus är kemiskt innehåll. Kriterierna är framtagna av en egen sk. kriteriegrupp. Denna består av sakkunniga individer från medlemsorganisationerna. Vid behov tas hjälp av externa parter.

Vem äger/driver Byggvarubedömningen?
Byggvarubedömningen är en icke vinstdrivande ekonomisk förening som ägs av medlemmarna. Idag ca 50 stycken som verkar inom “samhällsbyggarsektorn” (fastighetsägare och byggherrar bl.a Skanska, Göteborgs stad mfl.).

Sunda hus – identifierar kemiskt hälsovådligt innehåll

Bedömningskriterierna är delvis egenhändigt framtagna och baseras delvis på reglerna i Kemikalieinspektionens KIFS 2005:7 om klassificering och märkning, Europaparlamentets och rådets CLP förordning (EG) nr 1272/2008, och Kemikalieinspektionens prioriteringsguide PRIO.

Sunda hus anser sig tillhandahålla information för att kunna verifiera de kraven som ställs av olika certifieringssystem som till exempel Miljöbyggnad, Svanen eller Breeam.se.

Vem äger/driver Sunda hus?
Certifieringen drivs av Sundahus i Linköping AB som är ett privat vinstdrivande företag.

Övriga miljötermer som INTE är bedömningssystem för armeringsstål.

Det finns en rad vanligt förekommande termer och miljömärkningar som varken bedömer byggvarumaterial eller armeringsstålet i sig. Av pedagogiska skäl redovisar vi även dessa.

eBVD – sökbara byggvarudeklarationer online – bra tips!

En byggvarudeklaration – BVD –  ger dig beslutsunderlag för val av byggmaterial. Byggvarudeklarationen beskriver materialegenskaper såsom miljöpåverkan och hantering under en livscykel. Sök efter byggvarudeklarationer i Byggmaterialindustriernas och IVL Svenska Miljöinstitutets databas.

ISO14001 – premierar ständig miljöförbättring

ISO14001 är inget bedömningssystem. Det är ett miljöledningssystem som hjälper företag att arbeta systematiskt med att minska dess miljöpåverkan och driva en ständig miljöförbättring. Celsa Steel Service är givetvis certifierade.

Vem äger/driver ISO14001?
ISO14001 är en internationell standard. Certifikaten utfärdas av ett ackrediterat certifieringsorgan.

Svanen – identifierar miljövänligare alternativ bland förbrukningsvaror i allmänhet

Svanen tar fram krav för de varor och tjänster som enligt Svanens kriterier har en potential att minska sin miljöbelastning. Oftast vanligt förekommande förbrukningsvaror som används i större mängd i samhället. Armering ingår för närvarande inte i systemet. Det finns även ett system för Svanenmärkta byggnader. Armeringsstålet ska då vara godkänt hos Basta, Byggvarubedömningen eller SundaHus.

Vem äger/driver Svanen?
Det statliga bolaget Miljömärkning Sverige ansvarar både för Svanen och EU-Blomman. Bolaget arbetar på uppdrag av regeringen och ägs till 100 procent av staten. Verksamheten har inget ekonomiskt vinstsyfte och finansieras dels genom en avgift från de företag som innehar miljömärkningslicenser, dels genom ett statligt bidrag.

Breeam-SE – certifierar byggnader

BREEAM är ett certifieringssystem för byggnaders energianvändning, inomhusklimat, vattenhushållning och avfallshantering.

Ingående delar, som till exempel kemikalier och material, kan inte certifieras i sig. Det finns därmed inga ”BREEAM-godkända” produkter då kraven i certifieringssystemet inte är uppbyggda på det viset.  Däremot måste byggmaterial som ingår i ett byggprojekt vara godkänt i antingen Basta, Sunda hus eller Byggvarubedömningen.

Miljöbyggnad – identifierar miljövänlig boendemiljö

Ett miljöcertifikat för byggnader. Bedömer energianvändning, luftkvalitet, radonhalter, kemikalier i byggmaterial.

Leed – identifierar miljövänligt samhällsbyggande

LEED är ett globalt certifieringssystem, som syftar till att identifiera miljövänlig design som rör allt mellan byggnader till stadsområden och städer.

NollCO2 – för klimatneutrala byggnader

Ställer krav på att byggnadens växthusgasutsläpp genom gränsvärden för växthusgasutsläpp av byggdelsproduktionen, av byggprocesserna och indirekt genom att sätta en gräns för byggnadens energianvändning.

NollCO2 ställer krav på att byggnadens klimatpåverkan är nettonoll.

CE-märkning

Har inget med miljö att göra. Armeringsstål omfattas dessutom inte av certifieringen. Däremot kan konstruktioner som innehåller armering ingå i standarden.