Klimatlagen utökas – krav på att uppvisa klimatdeklaration för nya byggnader.
Från och med 1:a januari 2022 skall en obligatorisk klimatdeklaration skall uppvisas mot Boverket. Klimatdeklarationen ska redovisa bygglovspliktiga byggnaders klimatavtryck (eller ”klimatpåverkan” med ett annat ord).
Bakgrunden till detta är Sveriges miljömål och i förlängningen de ställda kraven från Parisavtalet 2016. Senast 2045 ska Sverige eliminera nettoutsläpp av växthusgaser (CO2e) och därmed bli klimatneutralt. I benämningen ”växthusgaser” ingår flera gaser, men i praktiken avses koldioxid (CO2) som är den stora boven.
Byggsektorn är tillsammans med industri, inrikes transporter och djurhållning de största utsläpparna. Cirka 21% kommer från byggsektorn, varav en tredjedel från nybyggnationer.
Inga gränsvärden. Endast redovisning (i nuläget).
Det finns inga fastställda gränsvärden eller krav förutom redovisningen som sådan. Anledningen är att det i nuläget inte finns tillräcklig med data för att räkna ut rimliga gränsvärden. Boverket (som är tillsynsmyndigheten) föreslår att riktlinjer för gränsvärden införs senast 2027, tidigast 2025. En del av syftet med klimatdeklarationer är just att samla data och öka kunskapen kring byggnaders klimatpåverkan.
Endast byggskedet behöver redovisas (i nuläget)
Klimatdeklarationen skall redovisa byggskedet (A1 till A5) ur livscykeln. Det vill säga fram till att byggnaden är klar att tas i drift. Resterande livscykelkedjan som användning/drift och rivning är frivilligt att redovisa. 2027 införs troligen regler om att redovisa fler delar av livscykeln. Du kan läsa mer om livscykelanalys (LCA) i vår EPD.
Vilka byggnadsdelar ingår i en klimatdeklaration?
Fasad, tak, fönster, bärande delar, innerväggar, garage och källare ingår i klimatdeklarationen. Man kan även sammanfatta det i tre kategorier: klimatskärm, bärande konstruktioner och innerväggar. Men klimatskärm avses något som isolerar interiören från omvärlden med avseende på temperatur, ljud och fukt. Dessa byggdelar står för ca 80% av utsläppen.
Vem klimatdeklarar och skapar klimatdeklarationen?
Byggherren ansvarar för produktionen av deklarationen och att den lämnas in till Boverket.
Vad händer om man struntar i att klimatdeklarera?
I värsta fall kan byggnadsnämnden besluta om byggsanktionsavgift då det räknas som en överträdelse av plan- och bygglagstiftningen – PBL.
Hur skapar man en klimatdeklaration?
Man behöver sammanställa (mängda) alla de material samt den energi som krävs under byggskedet A1 – A5. Därefter multiplicerar man den totala mängden med CO2-emissionerna som varje byggmaterial genererar. Hur stora dessa är redovisas genom leverantörens EPD (miljövarudeklaration). Under projektets tidiga skede kan man använda grova schabloner och generiska siffror som Boverket tillhandahåller. Efter arbetets gång byter du ut datan till mer korrekta siffror som en EPD ger.
Saknas en EPD måste Boverkets generiska data användas istället. Dessa värden baseras på höga genomsnitt och därmed inte så ”snälla” för klimatdeklarationen. Att välja en leverantör som tillhandahåller en EPD är därför oftast att föredra. För exempelvis armering så är värdet satt till 745 kg CO2/ton (armeringsstål, obearbetad, 100 % skrotbaserad exkl legering). Jämför det med Celsas armeringsstål som genererar 373 kg CO2/ton enligt vår EPD.