Vad är täckskikt?

    Ett betongtäckskikt är avståndet mellan betongens yta och armeringen. En betongyta kan brytas ner med tiden. Därför måste tjockleken på täckskiktet vara tillräckligt djupt för att skydda armeringen mot korrosion eller brand. Hur tjockt täckskiktet skall vara uppges i konstruktionsritningarna/bygghandlingarna.

    Hur tjockt ska täckskiktet vara?

    Tjockleken på täckskiktet avgörs av flera faktorer:

    • önskad slitstyrka
    • karbonatisering av betongen
    • betongkvalitet
    • exponeringsklass (konstruktionens omgivning)
    Typisk betongkonstruktion - dubbelarmerad bottenplatta med plastlinjal, undre armeringsnät, nätstöd (i rött) och övre armeringsnät. Täckskikten markerade med grönt.

    Karbonatisering

    Vid tillverkning av cement frigörs koldioxid. Denna process reverseras i den färdiga betongen – koldioxid tränger då in i betongen och reagerar med kalken. Betongen tar alltså tillbaka en del av den koldioxid som släpptes ut vid cementtillverkningen. Detta innebär att betongens ph-värde sjunker vilket ökar risken för att armeringen ska korrodera med sprickbildning som följd.

    Processen börjar vid ytan och arbetar sig djupare in i betongen (sk. karbonatiseringsdjup) över tid.  Hastigheten på karbonatiseringen beror på luftfuktigheten och betongens VCT-tal.

    Exponeringsklass

    Exponeringsklass är ett begrepp för hur aggressiv miljö betongkonstruktionen skall vistas i. Exponeringsklasserna är kategoriserade efter olika nedbrytningsmekanismer, dvs betongkonstruktionens ”fiender”. Ju högre siffra, ju svårare miljö. Klassbeteckningarna är följande:

    • XO = miljö utan några potentiella hot mot konstruktionen.
    • XC1 till XC4 = ”Carbonation” –  omgivningens förutsättningar för karbonatisering
    • XD1 till XD3 = ”Deicing” – om konstruktionen utsätts för tösalt eller klorider av annat slag (ej havsvatten).
    • XS1 till XS3 = ”Seawater” – hur hårt konstruktionen utsätts av salt från havsvatten eller kustnära miljö.
    • XF1 till XF4 = ”Freeze” – om konstruktionen utsätts för frysning/upptining med eller utan klodider.
    • XA1 till XA3 = ”Aggressive” – om det förekommer kemiska angrepp.

    Figurerna nedan visar hur täckskiktet kan vara angivet i bygghandlingarna. Observera att tjockleken kan variera i samma konstruktion beroende på om man avser underkant eller överkant. Betäckningarna kan variera: ”täckande betongskikt”, ”betongskikt”, ”täckskikt” eller kort och gott ”TB”.